Spotify och Spotify Friends

Medan introt av en underbar gammal melodi sparkar igång (Watching the detectives/Elvis Costello) känner jag lusten eller kanske behovet att skriva av mig igen.

Min bror - pionjären - är ofta ute och provar olika internet applikationer och webbsidor. En del är riktigt bra andra berör mig inte direkt förrän efter ett tag och andra kommer aldrig att nå mitt inre.

Men, för ett tag sedan tog han upp musikapplikationen Spotify och sin glädje över att han kunde använda denna även bakom företagets brandväggar. Så, häromdagen tipsade han om Spotifyfriends där man såväl kan dela med sig av spellistor och ladda ner andra.
Och detta, detta är så najs.

Jag har nu hunnit ladda hem ett par schyssta spellistor och nu också registrerat en - som jag tycker - riktigt bra lista med pop framförallt från 1980/1990. Den heter Novembre för er som vill hämta hem den till er Spotifyspelare.

Och skulle du nu inte veta vad Spotify så är det dags att lära sig. För redan har nästa stora(?) utmanare till iTunes, Spotify och alla de andra musiktjänsterna dykt upp.

Over and out

Shake, rattle and roll

Tisdag morgon.
Jag och barnen ligger i sängen och sover. Storebror är lite sjuk vilket innebär att jag ska vara VAB idag.
Plötsligt väcks jag av att det skakar i sängen. Ja, inte bara i sängen hela rummet skakar. Förvånad vaknar jag av detta skakande och inser att det här är betydligt större och "skakigare" än de som jag varit med tidigare. Med tidigare menar jag de fall då stora maskiner av olika slag passerat vårt hus eller kört i närheten av huset då man också upplevt stora vibrationer.

Men, något liknande detta har jag aldrig tidgare upplevt och inte andra i Skåne i den delen föresten visar det sig nu när jag sitter och läser på nyhetssidor. 4,7 på Richterskalan.
Vi pratar alltså men om ett jordskalv eller jordbävning och vi pratar om Skåne!

Men, nu är allt som vanligt igen. Advetskalendern börjar i detta nu och jag ska in i duschen.

Over and out

Nej, inte nu igen...

Det finns dagar då man ofta har lite mer tid än andra dagar för att sitta i morgonrocken framför braskaminen. Dessa dagar har man gärna dagstidningen framför sig och njuter av att känna att man verkligen har tid att läsa artikel efter artikel.

Dessa dagar känns det därför extra tungt när man vid ankomsten av postlådan inser att denna är tom.
Ingen tidning.
Elände.
Och inte räcker det att reklamera utebliven tidning - den kommer inte förrän i morgon ändå och då finns det definitivt inte tid.
(Å andra sidan är det bara en vecka kvar nu och sedan, sedan ska det bli skönt med ett härligt jullov).

En snabb blick på tidningarnas webbsidor ger dock informationen att det hade varit intressant att läsa tidningen idag; Gapet minskar mellan blocken.
Enligt Sören Holmberg statsvetarprofessorn på SCB så menade han för ett år sedan att "regeringen Reinfeldt är rökt”. Nu ser det dock annorlunda ut - "endast" 7 procentenheter.

Men, som sagt det är sånt man hade kunnat läsa om i tidningen om den nu hade kommit...
Webben i all ära men när det gäller nyhetstidningar föredrar jag dem fortfarande i pappersformat.

Over and out.

Åldersnoja

Det är en skön sommardag.
Jag kör den automatväxlade Toyotaminibussen längs med havets entréinlopp i den delen av staden som kallas St. Kilda.
Det är mycket människor som går längs strandpromenaden. Det är dessutom söndag vilket innebär att det finns en del försäljare av olika konstföremål alltifrån tavlor, keramik, trä till T-shirts, nyckelringar och lite krims, krams - men inte så mycket av den varan.

Tanken är dock inte att jag ska till marknaden idag utan idag ska vi till havet.
I bilen är radion på och så plötsligt hör jag en låt som får mig att rysa till av välbehag. Det är ett australiensiskt band som lirar och refrängen är riktigt, riktigt "catchy".
Det är sommar, det är goda vänner, det är frihet, det är så himla skönt och det är 1991.

2008. Skånsk vinter. Utanför regnar det och är både mörkt och dimmigt.
Det känns som om det som en gång hände var för riktigt länge sedan - och det var det ju.
Både plats- väder- och livsstatusmässigt befinner jag mig på en helt annan plats idag.
Allt det som hände för länge sedan känns både avlägset men ändå närmare än på mycket länge. Anledningen till det är ju min återupptagna kontakt i Melbourne - som jag skrev om för ett tag sedan.

En annan anledning till denna tillbakablick är Spotify. Med Spotify har jag de senaste veckorna grävt fram allt från 999, Skids till Deacon Blue, Danny Wilson och The Go-Betweens. Och, det är i samband med denna tillbakablick man insett att flera av ens gamla favoriter varken finns kvar som artister eller i livet. Både Stuart Adamson Skids/Big Country och Grant McLennan från The Go-Betweens är borta - för att nämna några.

Hmm och det är i denna stund verkligheten slår mig. Det var inte så väldigt unga (de var för den delen inte gamla heller) vilket naturligtvis innebär att jag....

Ja, ni fattar...

Over and out.

Klart grabben ska spela fotboll...eller?

"If I were a boy..."
Musiken i iPhonens hörlurar sprider Beyoncés senaste hit.
Om jag var en pojke, hmm, då skulle hon göra som pojkar gör; stänga av telefonen, dricka öl med grabbarna, osv.
För Beyoncés problem är tydligen att hon inte blir förstådd av sin påg - eftersom han är en pojke.

Det är naturligtvis ett sätt att se på pojkar - ett annat är som Anna Larsson skriver i SVD idag; "Diskrimineringen av pojkar fortsätter".
Under rubriken "Klart grabbar ska få vara lucior" orerar hon på ett mycket ra sätt (som vanligt) om det inte helt enkla att vara en pojke.

Till skillnad från en flicka som både kan vara "vanlig" flicka som leker med dockor och myser i ett hörn kan en flicka också vara en tuff hockey- eller fotbollstjej utan att man som vuxen tycker att detta är speciellt märkvärdigt.

En pojke däremot som sitter i ett hörn - tystlåten - och leker med dockor och som sedan vill gå på sin danslektion - det känns inte helt naturligt...

Läs hela artikeln på SVD så fortsätter jag med knypplandet...
(Skojar bara - ska se på fotboll och dricka öl med boysen)

Over and out

Fruktstund

"Nästa station - Eslöv"
Tågets automatiska röstmeddelande sprids i första klass kupén tillsammans med allt det sorl som alla SJ/Skånetrafiken anställda står för. De upptar en avsevärd bit av kupén men det är ändå gott om plats för mig och min...PC.

Jag vet att jag berört detta ämne mer än 1 gång men jag kan inte låta bli att skriva av mig igen - jag kan ju inte göra annat; Vista och HP funkar ju helt enkelt inte som det ska!

Eftersom jag inte har tillgång till Internet när jag jobbar på tåget brukar jag hämta hem de filer som jag behöver jobba i kvällen eller dagen innan för att detta ska fungera. Men jag vet inte vad det är med Adobe och Vista - det funkar bara inte.

Jag har nu suttit sen Hässleholm (vilket är en avsevärd tid) och bara väntat på att det förbannade hjulet ska sluta snurra men icke.
Stäng av.
Döda processen.
Starta på nytt.
Snurrande hjul.
Glada skratt och tillmäten i kupén.
Svavelos i mitt eget huvud.
Starta om på nytt.
Osv

Nej, maken till sämre maskin eller operativsystem eller vad det nu är har jag aldrig varit med om.
Och nu vet jag att ni återkommande läsare vet vad jag helst av allt i hela världen skulle jobba på men jag tänker inte tjata om det igen.
Jag tar en frukt istället medan jag väntar.
Jag tror jag tar ett äpple.

Over and out